Ny resa

unnamed

Nu har jag en riktigt stor grej att se fram emot. I april så åker jag och Kevin till Cuba tillsammans med Kevins föräldrar i 2 veckor. Där kommer jag även träffa kevins morföräldrar och se en otroligt fin miljö.
Jag går super bra ihop med Kevins föräldrar och jag trivs i deras sällskap, vilket gör den här resan ännu roligare!
Idag träffades vi och tog en fika tillsammans för att också få ett par papper för att fixa visum till Cuba.
Wiiiie vad jag lägrar! 😀 😀

 

Kram, Ellinor

Enter a title

Värsta månaden i panik

Uppslag3

Hejsan alla fina!

Jag vill bara berätta för er att jag nu kommer att komma tillbaka. Den här månaden har varit den värsta månaden i mitt liv, då jag fått reda på en privat jobbig grej, som ärligt skrämde skiten ur mig. Jag har inte känt mig som mig själv eller liknande, varit otroligt stressad och även kanske lite lätt deprimerad.

Idag tror jag att jag fick en panik-atack när jag åkte tunnelbana med kevin, alla kollade på mig, flertal frågade om dem skulle ringa ambulans, jag la mig ner på golvet mitt på perrongen och fick svårt att andas mm. när jag reste mig och gick så blev allt svart, det gick inte ens att prata med mih.  Det här är ju i samband med beskedet jag tidigare i januari fått.

Idag känns allt bättre, eller på bättringsvägen och det beror på ytligare ett besked som jag fick idag. Detta har varit så påfrestande för mig och jag hoppas att det kan bli bättre nu.
Jag ville bara att ni skulle veta det, som ni vet så gillar jag att dela med mig av det mesta 🙂

Ta hand om alla fina personer ni har runt er! Kram, Ellinor

Du kommer inte komma någonstans

EB1

 

Fotograf, Emma Grann

Jag är en sådan person som gärna stänger in mig om det är något som jag mår dåligt över eller så, jag hakar upp mig över den här saken och hela mitt liv går under.
Jag vet att det inte hjälper, utan det gör snarare den hela mycket jobbigare.
Jag vet att när jag beter mig såhär så kommer jag ingenstans, utan att jag kommer att stå på samma plats och trampa och trampa och borra mig själv längre och längre ner i jorden. Till slut kommer jag vara fast där och det skulle krävas så otroligt mycket ork och kraft att ta sig därifrån. Tro mig, jag har varit där och det tog mig 5 år att ta mig upp.

Jag vet att det är många som gör så när dem mår dåligt, det är nästan så att man önskar att något ska hända så att man kan få rätt att må ännu sämre, man letar nästan efter saker att må dåligt över för att man vill bekräfta för sig själv att det är okej att må så dåligt, att det är okej att ge upp allt och bara borra sig själv längre och längre ner.
Men faktum är att det är bara dig själv det skadar, du missar ett lyckligt liv, vilket du kan ha bara du tar tag i dina problem och låter dig själv vara lycklig.

Jag tror att det är svårt för folk som aldrig varit där att förstå vad jag pratar om, men jag tror och hoppas att ni som har varit eller är där förstår vad jag menar.
Jag bestämde mig och jag kom upp, nu går jag med lätta axlar och älskar varje dag som kommer.
Jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget. Men jag vill att ni som är där och bearbetar saker så som jag gör, snälla, stäng inte in er, det kommer bara att drabba er i slutändan.

Hoppas att ni alla mår bra och är glada. Massa kärlek, Ellinor

Läkaren

Jag ska till läkaren nu och ta blodprov osv, så jag skriver närjag kommer hem 😀 heheh Sorry!

Kramar!

Anledningen till att jag tackar er

Ell-fönster-1

 

Foto, Michaela Andersson

Jag kan verkligen inspireras av alla runt omkring mig. Även fast du själv inte ser det i dig så ser jag något som jag inspireras av.
Bokstavligen- jag kan se något bra och fint i alla, men inte bara det utan jag finner alla människor inspirerande på sitt sätt.

Jag finner tex en tjej som heter Isabella väldigt inspirerande då hon är grym på att sminka sig och gör så att det ser bra och naturligt ut.
Jag finner Viktor väldigt inspirerande för att han tagit sig så långt och vet vad han gör. Jag pratade med honom om att jag inte hade inspiration till min blogg och på 3 sek så rabblade han upp massa saker som skulle hjälpa mig att få en bättre blogg, det inspirerade mig.
En tjej som jag såg i hissen idag inspirerade mig för att hon hade 3 små barn och en i magen, det är tufft och väldigt starkt av henne.
Vet ni också vad som inspirerade mig idag?
En tjej som heter Josefine och kommenterar min blogg lite då och då. När hon kommenterar och engagerar sig i mina inlägg så inspirerar det mig till att blogga mer, att dela med mig med mer saker. Hon inspirerade också mig till att små saker som jag gör kan göra stor skillnad för andra, hon tar 1 min extra av sin tid för att kommentera mina inlägg, men det ger mig så otroligt mycket mer än 1 minut. Förstår ni var jag vill komma?

Jag kan tänka mig att alla de personer som jag nämt ovan inte vet om att de har inspirerat mig på de sättet som dem har.

Jag vill också säga att den personen som inspirerar mig mest är Kevin. Han inspirerar mig på ett sätt som jag aldrig trodde att någon kunde. Han har ett så bra inflytande på mig och får mig att vilja utvecklas. Jag är så glad att jag får leva med en person som har så mycket att ge och lära mig varje dag. Han ser saker på ett helt annat sätt än vad jag gör och det mina vänner, det inspirerar mig.
Kevin är en stor, stor del av min utveckling och min framgång, han har omedvetet hjälpt mig med så otroligt mycket och han fortsätter att hjälpa mig varje dag. När ni kan känna detta så vet ni att ni har träffat rätt person för er, om inte annat att ni ska hålla riktigt hårt i den personen för det är inte alla som har den påverkan.

Nu känner jag att det kanske spårade ur ämnet lite, hehe. Men jag hoppas att ni alla förstår vad jag menar. Alla inspirerar mig och jag hoppas att jag kan inspirera alla andra på mitt sätt..

 

Love, Ellinor

<<<<<<< HEAD ======= >>>>>>> 7b8e8c7dcb6c569b000584cc581f6e5d33ae9fdd