Det verkar som influensan.. 

Ja precis som den otursfågeln som jag är så verkar det som om jag har fått influensan.. Hostat så att jag spyr i 16 dagar. Nu har jag fått feber, sjukt ont i kroppen och det gör ont när jag sväljer.. Jag orkar verkligen inte med att vara sjuk. Inte heller att skriva nu. Det gör så ont i fingrarna.

PS detta är INTE jag just nu om ni trodde det. Haha

Enter a title

Den värsta perioden

Nu börjar den värsta perioden för en person med psoriasis. Vintern. Huden blir torr, psyket blir oftast lite deprimerad och alla bakterier och sjukdomar sprids. Det är inga bra punkter för oss med psoriasis, eftersom att de alla triggar igång psoriasisen till max. Själv ser jag inte fram emot de kommande månaderna. Jag ska försöka vara stark men trotts det så kommer det bli många tårar och hat mot mig själv. 

Ramlade i vattnet framför min dejt, PANIK

Ja nu när jag ändå har vari inne på gamla historier så tänkte jag att jag skulle fortsätta med det. Jag tycker att det är kul att återberätta alla roliga minnen från förr. Jag gillar att bli påmind om allt som jag hann göra på den tiden när sociala medier inte var lika poppis. Jag menar, vi hann äta mat på 20 minuter istället för som idag – 40 minuter. För 6 år sedan så stod ingen och fotade maten i 20 minuter innan man fick börja äta. Man umgicks med sina vänner ist för att sitta i mobilerna och ha koll på vad alla andra gjorde. Man hade inte ångest över att en bild fick lite likes, utan andra saker, som jag tänker berätta i den här historien.

När jag var ung så hade jag mitt lilla gäng på 4 tjejer, vi gjorde allt tillsammans. första fyllan, första gången vi smygrökte och massa annat bus. Ni förstår, vi va unga och ville testa alla gränser som gick.
Min vän Louises föräldrar hade en båt, en fin båt som låg vid en hamn i Vaxholm. Den båten fick vi för oss att vi skulle låna över 2 dagar… Det konstiga var att vi fick låna den, vi sa att vi hade en äldre vän som är SVIIIINBRA på att köra båt med oss. Någon ringde hennes föräldrar och ”spelade” den här grymma båtchauffören. Jag förstår inte hur det gick till, men hennes föräldrar sa ja.

Vi hade ju planerat allt förutom en lugn tjejresa med lite chips. Vi hade bjudit dit ett gäng killar, varav att jag var kär i den ena killen. Han och jag hade dejtat fram och tillbaka en längre period. Jag hade nog aldrig varit så kär innan, men det är nog inte så konstigt eftersom att jag var typ 15 år.

Allt började med att Louise och min vän Fredrika skulle ta moppen och hämta 2 flak med öl som vi skulle ha med oss på vår båtresa. Tror ni inte att Louise blir stressad när det kör om en lastbil så att hon kör ner i diket? Jo det är precis vad hon gör. Det blev en väldans massa skrapsår och tårar. Men inte kunde det förstöra vår trevliga resa!
Vi tog iaf den här båten och lyckades ta oss ut på vattnet. Vi hade ju en vän med oss som hade en pappa som var bra på att köra båt, så vi tänkte att det skulle gå perfekt. Jag menar hur svårt kan det vara?
Vi åkte till en brygga i närheten där vi skulle plocka upp de heta killarna. När vi kom dit så hade jag druckit lite alkohol, vilket var tur. För när vi skulle lägga till så blev det min uppgift att ta emot byggan. Jag stod på kanten av båten med ena foten och satte den andra foten på bryggan. Killarna var ca 4 meter bort och var påväg mot mig. Helt plötsligt känner jag hur båten börjar glida utåt och jag fick panik. Jag stod kvar med ena foten på bryggan och ena på båten. Det gled bara mer och mer isär. Där stod jag i spagat med mina jeans och tjocktröja och hade riktig panik. Det fanns ingen återvändo, jag var tvungen att hoppa i vattnet… Jag kände mig som en äcklig blöt fisk. Sminket försvann och de finna lockarna resulterade i kaos.
Då ville jag bara börja gråta. Där var jag u vattnet, ful som aldrig förr och hade skämt ut mig in för min kärlek och dejt.

Allt gick som planerat, mer eller mindre. Tills vi skulle åka där det var lite grundare.. Självklart kör vi på en sten så att båten står stilla.. Vad vi än gjorde så kom vi ingenstans. Vi var fast och inte kunde vi ringa någon och be om hjälp, för då skulle ju alla bli helt galna på att det hade hänt. Så vi alla fick hoppa ner i det smutsiga mörka vattnet och försöka lyfta loss båten. Ingenting funkade. Den var fast, helt fast. Vi stod där i ren panik en längre stund tills en av oss simmade under vattnet och pillade lite på en massa stenar. Tillslut så löste det sig. VILKEN TUR!

Båten hade inte gått sönder eller något, iaf inte vad jag vet. Det var ju under båten som det skulle blivit repor,  men det var det ju ingen som kunde se när vi dagen efter kom tillbaka med den till hamnen. Jag kommer aldrig glömma de två dagarna.

Här är lite bilder från den kvällen 🙂 Den bilden längst ner är såklart tagen efter att jag plumsade i.

Gamla modellbilder – Fotade med en efterlyst pedofil med fejknamn.

Jag kollade igenom massa gömda album på Facebook idag, där hittade jag dessa bilder. Min första modellbild – Katastrofal. En bild som en pedofil tog, läs historien nedan. När mamma blev rasande efter att jag snodde hennes bröllopsklänning och badade med den- läs nedan. När jag lekte runt i Bingo Rimers studio – Läs neadan. I detta inlägg skriver jag alla historier.

Här har ni den, min första modellbild. Vet dock inte riktigt om jag skulle kallad det modellbild. Det var jag som 13 år som fick för mig att jag skulle bli modell, jag ville ju bli som alla de snygga coola tjejerna på alla omslag. Jag skulle äntligen få stå framför kameran och jag var super redo! Min mamma hade kontaktat en hobbyfotograf som bodde 3 timmar ifrån oss. Japp, vi satte oss i bilen och åkte dit. Det var en super duktig fotograf, men frågan är vad hände med modellen?
Hur tänkte jag när jag låg där i min fula outfit på golvet? Inte bara det utan jag tyckte att jag skulle lägga handen på huvudet så att det såg ut som om jag hade huvudvärk? Nej det funkar ju inte. Men nedan har ni resultatet av det hela.
Måste tillägga att jag har världens bästa mamma som alltid har trott på sin dotter.

 

Inte bara fula poser och konstiga kläder, Ellinor fick såklart en briljant ide. Jag tyckte att det var självklart att jag skulle sno min mammas bröllopsklänning som har legat fint ihopvikt i en kartong på hyllan. Jag tänkte att mamma aldrig skulle få reda på att jag snott den (??!!). Jag tog den i en stor sportväska och mötte en fotograf som trodde på mig och min dröm om att bli modell.
Jag har ju alltid varit en tjej som måste ta det steget längre, så självklart gick jag också ner i det smutsiga vattnet med den vita klänningen. Bra ide? Nej för det var sviiiinkallt, som ni kan se på mitt ansiktsuttryck på bilden. Blev mamma glad när jag kom hem med en blöt, grå och förstörd bröllopsklänning? gissa själv. Ångar jag mig? JA! Förstår inte hur jag kunde göra så mot min snälla mamma.

Jag lärde mig av mitt misstag med klänningen och höll mig till mina egna grejer ett tag. Jag ville ta modellandet till en högre nivå. Jag försökte skapa ART, vad är mer art än att posera naken tänkte jag? Ska jag vara ärlig så gillar jag faktiskt bilden, jag gjorde det då och gör det fortfarande. Ni måste ju erkänna att jag steppade upp en hel del från bilderna innan?

 

Det här är en intressant bild. Gissa vart den togs? Jo sjävklart togs den i Bingo Rimers studio. När jag var tonåring så praktiserade jag där, vilket gjorde att jag hängde kvar och ställde mig framför kameran när jag hade slutat. Denna bild har inte Bingo tagit, vi ska bara vara tidiga med det. Det var jag och en praktikant kompis som gick igenom bingos rekvisita rum och vi alla kan förstå att man kan hitta det ena och andra där. Så vi tänkte varför inte plåta lite?
Här har ni det fantastiska resultatet, eller? 

Det är ingen hemlighet att modellbranschen innehåller många skumma människor (framförallt män). Man vet aldrig vem man träffar, eller om fotografen är den hen påstår. I detta läge var det en äldre man som utgav sig för att heta John Carter, en go man från Mexiko.
Som ung och naiv så går man på det mesta, man är så fokuserad på sina drömmar och har svårt att känna när något inte står rätt till.
Jag träffade iaf en den här fotografen genom Facebook. Han ville plåta och jag tyckte att det verkade som en seriös man och en bra ide. Han kunde ju hjälpa mig att få leva min dröm.
På plåtningen fanns stylist, sminkös och fotografen. Det kändes seriöst och jag var alldeles för ung för att märka om något var konstigt.
För mig verkade allt så bra. Det var många tjejer som fotade med den här mannen, så jag var inte ensam om att gå på hans lögner. Under fotograferingen så var mannen som kallade sig John väldigt på och sa konstiga saker. Han sa bla  att det var okej att visa tuttarna mm. Han sa ” som modell så kan man inte vara blyg med att visa de intima delarna” Det var ju något jag trodde på eftersom att jag sett så många bilder på nätet och tidningar på stora modeller som poserade utan tröja eller andra kläder.
Jag fotade aldrig naken med denna mannen, jag var bara inte överdrivet blyg med att visa tuttarna när jag bytte om. Hemskt? jag vet. Det kommer mer.
Vi gjorde flera olika fotograferingar men en dag så dök han inte upp när vi skulle ses på en liten avlägsen plats utomhus. Jag stod där och fick inget svar, därför tog jag mina saker och åkte hem igen.
När jag kom hem så fick jag läsa i tidningen att denna mannen åkt fast för att ha våldtagit en ung tjej som han skulle fotografera, en av de tjejerna som jag träffat på en plåtning med honom förut. Det visade sig att John Carter inte va hans riktiga namn  och att han var efterlyst i sitt hemland.
Usch, jag mår så dåligt när jag tänker tillbaka på vad jag utsatte mig själv för pga att jag var naiv och godtrogen.
Så till alla er därute, VAR FÖRSIKTIGA och åk aldrig och träffa främlingar själva. Alla där ute är inte snälla.

Här kommer två till bilder som togs i början av min dröm (inte med den fotografen som jag berättade om innan).

 

<<<<<<< HEAD ======= >>>>>>> 7b8e8c7dcb6c569b000584cc581f6e5d33ae9fdd